A thousand years

 
"The day we met, frozen, I held my breath" Jag öppnar sakta ögonen och möts av solen som bländar mig. Somnade jag? "Colours and promises, how to be brave" Vattnets sakta rytm kluckar mot madrassen och fåglarna sjunger högljutt från palmerna vars stora böljande blad jag kan urskilja i ögonvrån. De hänger ner mot poolen som om de dras till vattnet. Vatten. Törst. "One step closer... I have died every day waiting for you" Jag slickar mig om läpparna och känner hur stel jag är i käkarna - lite för mycket sol kanske... "Time stands still, beauty in all she is" Sakta och ostadigt försöker jag vända mig om på mage för att kunna paddla mot solstolarna men misslyckas och välkomnar det svalkande vattnet som omfamnar mig när jag ramlar i. Jag blinkar och drar handen över ansiktet för att få bort vattnet innan jag tar ett stadigt tag i madrassen och börjar simma inåt. "I will be brave, I will not let anything take away what's standing infront of me" När jag drar mig upp på kanten blir musiken tydligare och jag möts av pappa som leendes tittar upp på mig där han sitter och läser sin bok. "Darling, don't be afraid, I have loved you for a thousand years, I'll love you for a thousand more" Jag sträcker mig efter vattenflaskan och lutar mig tillbaka i solstolen. 
 
Varje minut av varje dag är en gåva.

Kommentera inlägget här :