Never forget to remember

Varje spricka i asfalten, varje blomma på busken, varje strålande väglampa, varje översvämmande soptunna, varje palmblad på marken, varje arbetande tonåring, varje lerklump i gräset, varje paj grannen bakat, varje katt på gatan, varje kruka på muren, varje tutande bil, varje skrattande barn och varje blinkande stjärna
- Jag vill minnas allt.

This is the time tonight

 
Vårfest 19.04.2013 
Härliga vänner, varma skratt, god mat, svalkande vindar och lycklig stämning. 
Tack till alla er som hjälpte oss signera den här kvällen på listan av 'oförglömliga från Saudi'!
   

How strange it seems

Idag var nog första gången sedan jag kom hit till Saudi som jag fick ett riktigt hugg inom mig av längtan och saknaden av mitt hemland. Och hur kommer det sig? Jo, vi åkte till IKEA. 
Det var precis som hemma med pilar i golvet, märken man känner igen, gult och blått, köttbullar och brunsås - svenskt, enkelt och allt man kan önska sig! När man kommer till ett ställe som har ett sådan extremt stort och varierat utbud är det lätt att spontanhandla vilket resulterade i att bilen blev fullpackad med grejer när vi åkte hem. 
 
 
 
Efter idag vill jag ännu en gång tacka mina fantastiska föräldrar för min studentpresent
- MYCKET bra present och oj, vad jag längtar tills jag får börja nyttja den! 

Detaljer ur hemmet

En mycket smart kvinna, min mor, påminde mig om att de flesta som läser denna blogg inte vet
hur vi bor här nere i Saudi så jag satte ihop ett collage av bilder tagna runt om i huset så ni ska få
en lite bättre bild av hur det ser ut.
 
 
 
 
När jag kom hit första gången under hösten 2010 hade pappa precis flyttat in och huset var inte
riktigt åt det hemtrevliga hållet. Därför blev jag överraskad över hans nya inredning och olika
inspirationskällor.
Det är sant att det kan behövas lite av en 'woman's touch' men det är ju därför jag är här!
 
 
 
 
Första gången jag kollade på zebra tavlan såg jag bara svartvita ränder om vart annat på ett lite
random sätt men nästa gång jag gick förbi den hade jag mina glasögon på och det framträdde
en zebra ur alla ränder.
 
 
När jag vaknade i morse och öppnade dörren till mitt rum låg mina nytvättade kläder ihop vikta
i en hög utanför rummet, det luktar rent i hela huset och äntligen hänger toalettpappret där det ska
- på hängaren! 
Hur kommer det sig att det är lättare att vänja sig vid bekvämligheter än att avvänja sig vid dem?
 
  
 
Nu sjunger Anna Nalick ur högtalarna och jag ska träna.
Hoppas ni fått en liten bild om hur vi bor! 
 
Untill next time - have a nice day!
  
 

Rumsbeskrivning och minnen

Det hänger en miniatyr basketkorg på en vägg i mitt rum.
 
Den hänger där och påminner mig om några år sedan då jag och Hanna spelade basket hela tiden, svettiga sommardagar och sena nätter. Tillslut va vi inte helt dåliga heller vad jag minns. Det finns så klart bara en anledning till varför tjejer som vi helt plötsligt blev så intresserade av en sport - en kille. Mestadels var det nog  jag som kärat ner mig i någon men om Min fina Hanna inte varit där hade jag förmodligen inte varit lika diskret... Det kan ha varit vår värsta fjortis period men det är möjligen också en av de roligaste somrarna i mitt liv. När vi inte spelade basket gick vi långa promenader, tjuvrökte i skogen och skrattade tills vi va hesa. 
 
Det är två tjocka madrasser som höjer upp min säng.
 
Dessa madrasser påminner mig om för några år sedan då jag och min familj fortfarande bodde på fanjunkaregatan och jag fick för mig att det såg coolt ut att sova på en hög säng - ja, jag vet - precis som prinsessan på ärten. Jag samlade alla extra madrasser i hela huset och byggde ett torn på min säng tills jag var tvungen att hoppa för att komma i den. Det jag inte räknat med va att när jag rörde mig under natten gled madrasserna omkring och det slutade med att jag vaknade minst två gånger varje natt för att madrasserna gled av och jag halvstod och sov. 
 
Det hänger tjocka beige/gråa gardiner som täcker ena långsidan.
 
För många år sedan var vi på familj semester på Kanarieöarna. Det var första långa resan som vi alla tog tillsammans och allt va så nytt och spännande. Vi bodde på ett stort hotell där vi tre barn i familjen delade rum. En kväll när mamma har sagt godnatt till mig och min lillebror så smyger jag bort och lirkar undan den stora, tjocka, mörka gardinen som täcker fönstret. Det var ganska sent - för sent för mig att vara vaken så klart - men där ute på en klippa precis vid vattnet sitter pappa och min storasyster. Jag minns det så väl! Det va den perfekta far och dotter bilden. Jag har aldrig någonsin varit så avundsjuk av Johanna som jag var då.
 
Det är en ljus och väldigt mjuk heltäckningsmatta på golvet.
 
I huset vi bodde i året vi spenderade i England fanns det ett rum som var helt rosa. Rosa väggar, rosa gardiner, rosa kuddar på sängen och rosa heltäckningsmatta. Jag har aldrig varit så tacksam mot heltäckningsmattor i mitt liv som när jag med krossat hjärta kom hem till mitt rum efter jag sagt hejdå till min mexikanska pojkvän. Jag slängde mig på golvet - som inte är lika dramatiskt då det var som att slänga sig på en långhårig liggandes ko - och stortjöt samtidigt som jag dränkte ansiktet i den mexikanska flaggan José givit mig.
 
Det står ett svart stort skrivbord vid ena väggen som matchar min mycket bekväma skrivbordsstol.
 
Att ha en ordentlig plats att studera, läsa och surfa på är viktigt för både rygg och rumpa vilket får mig att tänka på när jag och mamma precis flyttat till vår nya lägenhet på stora torget och jag envisades med att bo där så fort vi fått nycklarna, trots att vi inte hade några möbler. Jag piffade upp ena hörnet i vardagsrummet med filtar och kuddar, pennor och papper, och där satt jag till fem på morgonen och pluggade biologi, psykologi och halsade kaffe om vart annat. Det var intensivt och frustrerande men nu efteråt - helt underbart! 
___________________________________________________________________________________________________________________________
 
Hoppas ni nu fått lite bättre uppfattning om hur mitt rum ser ut! 
Varför vara normal när man kan vara onormal?