K-som-i-Kimme

Ta mitt liv - jag vill inte längre ha det.

Önskar jag kunde gräva ner mig långt under jorden där jag inte kunde störa någon eller något. Där ingen kunde störa mig och där ingenting fanns. I mörkret vill jag sen ligga med lera i munnen och ögon stirrandes ut i intet. Jag skulle ligga helt still tills insekterna gjort mig till deras bo och jag var en del av jorden. En del av någonting naturligt som ger liv till djuren. 

Jag vaknade och kände med en gång att något var annorlunda med denna dag. Jag hoppade upp ur sängen och snubblade genast på min arabrock som låg slängd vid sängen och landade pladask på golvet. Jag funderade en sekund över om det var en sådan dag man egentligen ska ligga kvar i sängen och vänta in ännu en natt för att få börja om på nytt - en dag då allt går snett. Men jag ignorerade snabbt tanken och drog handen över näsan för att se om jag blödde näsblod men nej. Jag tog mig upp från golvet med bestämda steg och gick ner för att äta frukost. Var är Olga? Vilken dag är det? Lördag... Är inte Olga här på lördagar? Nej kanske inte. 

Jag gick förbi vardagsrummet igen på vägen tillbaka - något är fel med den här bilden... STOPP. Jag backade upp till det stora fönstret som vetter ut mot gatan. VAR ÄR SOLEN?

Jag skulle legat kvar i sängen idag.

Jag sitter nu med mitt kaffe i morgonsolen och funderar över dagen. Vi har börjat känna av den riktiga värmen som går emot oss med snabba steg, den värmen jag förmodligen kommer frukta i mitten av maj men nu längtar efter. Det har varit varmt från att jag satte foten på Saudisk mark men nu börjar det bli riktigt hett.

 

Jag lutar mig tillbaka i den äggformade gungstolen och låter värmen från solens strålar krama mig medan jag sluter mina ögon och sakta tar ett djupt andetag. Hur ofta gör jag det här hemma i Sverige? Stannar upp och bara njuter? Det är inte ofta. Men nu måste jag gå in och börja dagen för jag skulle lika gärna kunna bli sittandes här till lunch!

 

Hoppas ni får en fantastisk dag!

Jag sitter på helspänn i min svarta skrivbordsstol och kollar vildsint runt omkring mig. Jag skulle somnat för länge sedan men det har jag gett upp på nu. Det finns inte en chans att jag kommer kunna sova innan jag tar hand om detta. SMACK. Fick jag den? Jag går ner på alla fyra och koncentrerar mina trötta ögon på den fluffiga heltäckningsmattan. Nej det var bara strumpludd, men nej - där är den! Ha, jag fick den! Äntligen!

Ställer mig stolt upp och ska precis slänga mig i sängen. Vad va det??? En liten skugga, i ljuset från nattduksbordslampan, flög snabbt förbi på äckliga vingar. En till?! Hmmm. Lutar mig tillbaka i stolen och kollar mot lampan igen. Som en lejonhona som väntar på sitt byte. AH! - Försökte den precis bita mig? FAN den lyckades. SMACK. Yes jag fick den! Hihi, nu får jag sova! 

Det är tyst i huset, pappa sover redan. Jag kryper under täcket och sträcker mig för att släcka lampan. BzzBzz. Det här är inte sant! VAR KOMMER DE IFRÅN??! HAR DE BYGGT BO I MITT RUM?! - Har mygg bon förresten? Med en drottning precis som bin kanske...? - Jag släcker fort som fan och drar täcket över huvudet. 

 

Imorgon kommer säkert hela jag klia. Typiskt. Äckliga kryp. Godnatt.

Jösses, jag vet inte var jag ska börja - hela den här helgen har varit en berg och dalbana! Ett minne för livet! Jag tog massor bilder som jag ska dela med mig av imorgon när jag sorterat dem.

 

Jag är helt galet trött och varje muskel i min kropp värker så nu ska jag, lycklig och varm, gå och lägga mig i min mycket efterlängtade mjuka säng och förhoppningsvis hinna lägga huvudet på kudden innan jag deckar.

 

14 februari

En dag som betyder så mycket för så många. Man kan säga att det är en dag som alla andra men det är inte riktigt sant. Fastän de flesta vaknar upp, äter frukost, går till jobbet, och kommer hem vilket kan bevisas vara en rutin de allra flesta dagar så kan man inte undgå att känna av skillnaden i luften. Det är den dag om året som enbart är till för kärlek och lycka. Det är hjärtan och kyssande par överallt och den som glömmer... Han ligger inte så bra till! Snacka om press egentligen. 

Jag är singel. Det är min första singel-alla-hjärtans-dag på över tre år, vilket borde innebära att jag ska ... hmm sörja? Man kan se det i alla filmer; ensamma tjejer som ser på romantiska komedier och äter ben & jerry's medan de gråter och kollar med längtande blickar mot skärmen... Jag vet att det är lite av en mantra för singel tjejer som ska låtsas vara starka och "lyckliga ändå" att säga att de tänker bojkotta allting som är förknippat med denna dagen så det vill jag inte heller skriva om... Innerst inne vet man också att dessa tjejer egentligen vill ha en pojkvän. 

Därför tänker inte jag skriva om hur lycklig jag är eller hur jag faktiskt inte riktigt bryr mig om att det är alla hjärtans dag eller hur jag tror jag trivs bättre som singel än i ett förhållande - för vi vet allihopa att bara för att jag skriver det just idag, på kärlekens dag, så kommer ni inte tro mig. Sååå istället ska jag helt enkelt skriva om hur jag ska fira denna mycket speciella dag.

Om en halv timme ska jag väcka min fina mamma, som kom hit till Saudi Arabien inatt (!!!), och min papps så att vi kan käka och diskutera cowboyhattar innan vi vandrar bort till bussen som kommer ta oss och 8 andra till en kamelranch av något slag. Där får vi var sin kamel och ritten ut mot öknen börjar. Eftersom att jag inte vet alla detaljer skriver jag mer om själva ritten imorgon, när vi kommit tillbaka. Jag har laddat kameran så bildbevis på mig i cowboyhatt på kamel kommer!

 

Men i alla fall tycker jag det kommer bli ett ypperligt sätt att fira den 14de februari på - ritt i öknen. Dagen i ära!

Vaknade plötsligt till med en konstig känsla i magen. Har drömt dröm efter dröm att jag var tillbaka på Katedral och sen till klasser, byxlös i matsalen eller gömmer mig från klasskompisar. I sista dröm-scenariot var hela Katedral gjort av glas. Alla kunde se in och ut överallt hela tiden - extremt frustrerande när man satt och skrev prov. 

Det är mörkt i mitt rum - har solen redan gått ner? Har pappa kommit hem från jobbet? Hmm... När somnade jag egentligen? Jo just det! Sist jag kollade klockan var hon kring 16.40 och jag kände att jag höll på att somna så jag la undan datorn och tänkte ta en liten powernap. Pappa väcker mig ju ändå när han kommer hem så vi kan käka.

 

Nu har jag sovit nio timmar och har hela natten framför mig. Vad hände?