I teorin vet jag att jag idag ska vara glad över de fina minnen jag tar med mig härifrån och se fram emot den spännande tid som kommer men just nu känner jag mig bara ledsen. Det känns som att jag dras bort från den rosa fluffiga bubbla som varit mitt varma hem, för att gå tillbaka till något som var grått och jobbigt. Jag känner mig som en ny människa, tack vare min pappa och alla mina vänner men framförallt tack vare att jag faktiskt tog tag i den chans jag fick när jag åkte hit. Jag valde att vända löv och börja om, jag gjorde det. Jag.
Jag ska nu lämna min bubbla där jag fått växa, lysa och njuta. Som när fågelungarna blir knuffade ur boet för att se om de kan flyga. Tryggheten åker jag ifrån men värmen och stödet tar jag med mig och hoppas att jag kan komma tillbaka hit om inte för lång tid för att hälsa på alla mina fantastiska och omtänksamma vänner.
Nå Amanda - kommer du flyga eller falla?
FLYGA!
skriven