Nobody's fault but mine

Dunder och brak, stånk och stön. Det känns som att de bygger och river här bara för sakens skull. Men när pengar inte är ett problem så blir det väl lätt så antar jag... - Åh, vad jag är trött på allt borrande. De har nämligen dragit upp hela trottoarerna vid och runt om kvinnornas gym i föreningen och nu börjat hälla blöt cement så man bokstavligt talat måste hoppa över de meterlånga hålen i marken för att ta sig till dörren. Smidig som jag är landade jag med ena foten i den blöta gyttjan och förstörde min sko samtidigt som jag sparkade cement på hela mig och byggjobbarna som snällt försökte ta emot mig på andra sidan hålet. Med hakorna vid knävecken försöker hälften av grabbarna att borsta bort den snabbt stelnande leran från sina kläder medan den andra hälften artigt försöker hålla sig för skratt. Jag hann snabbt tänka att jag skulle ge väldigt mycket för en heltäckande abaya i det ögonblicket men får istället stå där tomatröd i blottande ansikte och tyst be om ursäkt medan jag lika klumpigt backar mot ingången. 
 
 
Efter träningspasset hade trottoaren stelnat och en grop med mitt fotavtryck är förevigat i gatan. Om jag ska vara ärlig blev jag lite stolt över mig själv. Jag har gjort ett avtryck i Saudiarabien, 'Amanda var här'. Med högt huvud och ett leende på läpparna gick jag förbi byggjobbarna som knuffade på varandra och flinade av det pinsamma minnet - Värt det!

Kommentarer :

#1: Linnea

hahahha

skriven
#2: Linnea

kan førresten meddela att min mamma har fått din bloggdomæn av mig hehhehe

Svar: Alltid kul med nya läsare! Hälsa så gott <3
Amanda

skriven

Kommentera inlägget här :